Hoppa till innehåll

Psykisk störning

En psykisk störning är ett psykiskt tillstånd som diagnostiseras av en yrkesperson och som orsakar lidande eller nedsätter funktionsförmågan. Det finns effektiva behandlingar.

En psykisk störning är ett psykiskt tillstånd som diagnostiseras av en läkare eller annan yrkesperson och som orsakar lidande eller nedsätter funktionsförmågan. Diagnoser ställs enligt en sjukdomsklassifikation, och i Finland används officiellt ICD-10. Vanligast är ångeststörningar och sinnesstämningsstörningar som depression. Det finns effektiva behandlingar, och psykoterapi kan ersättas av FPA om din arbets- eller studieförmåga är hotad.

Vad innebär en psykisk störning?

En psykisk störning är mer än en vanlig dålig dag eller en svår livsfas. Enligt Mielenterveystalo är till exempel ångeststörningar de vanligaste psykiska störningarna, och det finns ingen exakt gräns mellan normal och störande ångest. En diagnos grundar sig därför på en yrkespersons bedömning av symtomens art, varaktighet och inverkan på vardagen. Psykiska problem åtföljs ofta också av svårigheter med minne och koncentration, som vid depression oftast går tillbaka när man tillfrisknar.

Vilka slags psykiska störningar finns det?

I ICD-10-klassifikationen hör psykiska störningar till kapitel F. Enligt THL:s statistik över psykiatrisk specialsjukvård var den vanligaste huvuddiagnosen i öppenvården 2024 sinnesstämningsstörningar (F30-F39), och den näst vanligaste gruppen var neurotiska, stressrelaterade och somatoforma störningar (F40-F48). Exempel:

Hur vanliga är de?

Enligt THL vårdades omkring 216 000 patienter inom den psykiatriska specialsjukvården 2024, och största delen av vården gavs som öppenvård. Siffran omfattar inte alla som är sjuka, eftersom många får hjälp inom primärvården eller företagshälsovården eller inte söker vård alls.

Hur konstateras och behandlas en störning?

Vården börjar vanligen på hälsocentralen, företagshälsovården eller studerandehälsovården. När en läkare konstaterar en störning börjar enligt Mielenterveystalo en tre månader lång bedömnings- och vårdperiod. Om symtomen är medelsvåra eller svåra kan du få remiss till psykiatrisk specialsjukvård, där behovet av psykoterapi bedöms närmare. Behandlingsformer är psykoterapi, läkemedel, egenvårdsprogram och nätterapier, och valet beror på störningen och situationen. Till exempel är kognitiv beteendeterapi bevisligen effektiv vid paniksyndrom och tvångssyndrom.

När ersätter FPA terapi?

FPA ersätter rehabiliterande psykoterapi om du är 16-67 år, har en konstaterad psykisk störning för vilken du fått ändamålsenlig vård i minst 3 månader, och ett psykiaterutlåtande visar att terapin stöder din arbets- eller studieförmåga. Du behöver ett B-utlåtande, BC-utlåtande eller en rehabiliteringsplan samt blankett KU 131. Steg: FPA:s rehabiliterande psykoterapi.

Om du är i omedelbar fara eller har självmordstankar, ring 112. Krisstöd på svenska: MIELI rf:s kristelefon 09 2525 0112 (mån och ons 16–20, tis, tors och fre 9–13); på finska dygnet runt 09 2525 0111. Mer hjälp: krishjälp.

När ska man söka hjälp?

Sök en bedömning om symtomen varar länge, stör arbete, studier eller relationer, eller om du själv lider av symtomen. Enligt Mielenterveystalo kan psykoterapi vara ett lämpligt alternativ när psykiska problem försvårar arbete, studier eller sociala relationer. I en akut kris kan det vara bättre att först söka mer kortvarig krishjälp, och det lönar sig att söka psykoterapi när den värsta krisen är över.

Hur kan psykoterapi hjälpa?

Enligt Mielenterveystalo är målen med psykoterapi att lindra symtom och lidande, förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten och förebygga att sjukdomen återkommer. Om att välja terapeut: terapeut. Om priser och ersättningar: psykoterapins pris.

Källor

Letar du efter en terapeut?

Se var du hittar en terapeut i Finland

Hitta terapeut