Hoppa till innehåll
Behöver du hjälp nu? Kristelefon på svenska 09 2525 0112 (begränsade tider) · på finska dygnet runt: 09 2525 0111

Psykisk hälsa – Störningar, symtom och behandling

Psykiska störningar är vanliga och behandlingsbara tillstånd. Tidig identifiering och att söka behandling är avgörande för återhämtningen. Lär dig om de vanligaste psykiska störningarna.

Depression

Psykisk störning som kännetecknas av ihållande nedstämdhet, förlust av intresse och brist på energi.

Ångest

Intensiv oro, rädsla eller spänning som stör det normala livet.

Utbrändhet

Ett tillstånd orsakat av kronisk stress som leder till utmattning, cynism och minskad effektivitet.

Trauma

Psykisk skada som uppstår efter en överväldigande stressande eller skrämmande upplevelse.

Stress

Kroppens reaktion på utmanande situationer, som vid långvarighet kan leda till fysiska och psykiska symtom.

Panikångest

Återkommande plötsliga och intensiva ångestattacker (panikattacker) åtföljda av fysiska symtom.

Ätstörningar

Allvarliga psykiska störningar som innebär en störd relation till mat, ätande och den egna kroppen.

Missbruksproblem

Skadligt substansbruk eller beroende som påverkar vardagen, hälsan och relationer.

ADHD

Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet som påverkar koncentration, impulskontroll och planering i vardagen.

Autism

Ett neuropsykiatriskt drag som påverkar social interaktion, kommunikation och sinnesupplevelser.

Relationsproblem

Relationsutmaningar som kommunikationsproblem, bristande tillit, distansering eller återkommande konflikter.

Självkänsloproblem

En negativ bild av dig själv, ditt värde och dina förmågor som påverkar välbefinnande och vardagsfunktion.

Sorg och förlust

En naturlig reaktion på förlust som ibland kan bli långvarig eller överväldigande och kräva professionell hjälp.

Sömnstörningar

Återkommande problem med att somna, sova eller sömnkvalitet som påverkar den dagliga orken.

Fobier

Intensiva och oproportionerliga rädslor för specifika saker eller situationer som begränsar vardagen.

Tvångssyndrom (OCD)

En psykisk störning med återkommande tvångstankar och relaterade tvångshandlingar eller ritualer.

Personlighetsstörningar

Långvariga, oflexibla tanke- och beteendemönster som orsakar lidande och försvårar relationer.

Kris

En plötslig livssituation som överstiger de vanliga copingmekanismerna och orsakar intensiv ångest.

Livsförändringar

Betydande förändringar i livet — som skilsmässa, flytt eller pensionering — som kan vara psykiskt belastande.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

En långvarig störning som utvecklas efter en traumatisk händelse, med flashbacks, undvikandebeteende och överspändhet.

Komplex trauma

En bred störning till följd av upprepad eller långvarig traumatisering som påverkar känsloupplevelse, relationer och självbild.

Dissociation

En mental försvarsmekanism där kopplingen till tankar, känslor, minnen eller identitet tillfälligt bryts.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Ihållande och överdriven oro för många vardagliga saker, som varar i minst sex månader.

Social ångest

Intensiv och ihållande rädsla för sociala situationer där personen fruktar att bli bedömd eller förödmjukad.

Hälsoångest

Överdriven och ihållande rädsla för att ha en allvarlig sjukdom, trots avsaknad av medicinska bevis.

Prestationsångest

Intensiv rädsla och ångest i prestationssituationer som kan begränsa arbets- och studieliv.

Svårigheter med känslohantering

Svårighet att hantera intensiteten, varaktigheten eller uttrycket av känslor på sätt som påverkar vardagen och relationer.

Behöver du hjälp nu?

Om du eller någon närstående har självmordstankar, kontakta:

Krishjälp och jourmummer

Vanliga frågor

Sök hjälp när symtomen påverkar vardagen, relationer eller arbetsförmåga. Kontakta en hälsocentral, företagshälsovård eller krislinje. Att söka hjälp är ett tecken på styrka.
Behandling inkluderar vanligtvis psykoterapi, eventuellt medicinering och livsstilsförändringar. För långvarig terapi kan FPA:s rehabiliterande psykoterapi beviljas om villkoren uppfylls. Lågtröskel tjänster erbjuder också hjälp.
Ärftlighet kan öka mottagligheten för psykiska störningar, men det avgör inte ödet. Miljöfaktorer, livshändelser och copingstrategier spelar stor roll. Att söka behandling hjälper oavsett bakgrundsfaktorer.